Jag döljer något jag är stolt över.

2010-01-20 @ 22:52:13
Den 28/12-09 var den dagen mitt liv fick en betydligt större mening, än vad det någonsin hade haft. Ett lyckorus for genom kroppen på ett speciellt sett som är så otroligt svårt att förklara. Dagen i sig var blandade känslor, jag visste varken ut eller in och att Robbin jobbade och jag inte fick tag på honom kanske inte gjorde det hela bättre. Men det har varit en omtumlande tid de första dagarna visste robbin eller jag varken ut eller in, vi skulle ta livets största steg. Steget och bilda en familj, allt hade gått så fort. Skulle vi verkligen klara detta? var vi redo för barn. Skulle vi klara allt ekonomiskt. Vart skulle vi bo? Ja det var otroligt många frågor som snurrade i våra huvud.
Nu i skrivandes stund kan jag inte vara mer lycklig än vad jag är, jag har en pojkvän som är helt underbar, som älskar mig för den jag är och vi har något gemensamt. Den lilla bebis som växer sig starkare för varje dag. Den har legat i min mage i hela sju veckor nu, helt sjukt att tiden har gått så fort. Jag har hunnit med två möten hos min underbara Bm. Och på måndag går jag in i vecka tio.
Mitt i all glädje finns det faktiskt sina svåra dalar också, jag döljer något varje dag i skolan som jag är så fruktansvärt stolt över. På morgonen får ja tänka på kläder som ska dölja den putande magen, men varför döljer ja min otroligt fina mage.? För att risken för Mf inte har försvunnit? eller för att vara på den säkra sidan att berätta under en säkrare period.? Jag vet inte riktigt vad vi väntar på, kanske det rätta tillfället.
Åh lilla älskling,  i augusti ska vi äntligen få träffa dig då?
mamma och pappa längtar så.
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Copyright © The Ironlake 2009 Design by RobbinC