Jag sitter här i skrivandes stund och pluggar för fullt, har precis blivit klar med en av alla dessa uppgifter. Fy gillar inte riktigt att ha så mycket på en gång men får väl skylla mig själv som gör allt i sista sekund höhö. Har si sådär två uppgifter kvar att göra. Sedan är det religion som gäller, åååh vad jag älskar skolan. Och jag längtar absolut INTE till studenten, nej nej absolut inte. Men jag ska inte klaga, det är inte bara våran klass som har mycket att göra nu sista terminen. Bara det att lärarna på kära tingsholms gymnasiet har en tendens till att lägga allt samtidigt så reslutatet blir att man drunknar i inlämningar och diverse prov till slut. Inget jag gillar, men så är det. Nej dax att fortsätta, klockan halv ett åker jag och hämtar alex och emma för att möta upp alex jennifer och josefine? Det hoppas jag på, god mat på kina känns aldrig fel. Man måste unna sig något gott när man är så duktig och pluggar.. Sedan ikväll blir det att ja robbin samt hans föräldrar åker till borås. Det är visst någon modevisning på john bauer och angelica ska äga hela stället. Robbins syster för övrigt som är lika gammal som mig. Sedan blir det go mat och mys hos robbin. Men nu blir det plugg, sen kina vilket som gillas starkt.:)

På människor som är osäkra i sig själv så det hittar på en massa lögner och inser inte hur dåligt det låter själv. Jag blir så fruktansvärt trött på sånt här skitsnack är det värsta jag vet, nej men nu ska jag ha gått runt och putat med min mage för att det ska synas. Snälla? alla som är gravida får en "synlig" mage i olika tider beroende på antal barn och hur man bär barnet. Antigen bär man långt fram eller långt bak. Jag kan inte rå för att min mage syns i vecka 10. Varför skulle jag gå runt och puta med magen?. Haha lite små fjantigt detta. Herregud, vissa människor är så osäkra i sig själv så att dem hittar på sådana lögner som låter så fel. 

Jag må vara lycklig men nu är jag nog lyckligast, vi har berättat nu. Så många visste om det och varför gå runt och dölja något man är så fruktansvärt stolt över i vanliga fall? Något som man visar stolt upp hemma men något man döljer offentligt?. Jag sitter här och snyftar lite lätt för alla fina kommentarer och fina ord, trodde faktiskt inte så många skulle vara så positiva som de faktiskt var, eller att så många som skulle bry sig. Nu är jag annat en lycklig nu kan jag verkligen njuta av detta fullt ut.

Ibland blir allt bara fel, och idag är det nog en sådan dag. Har fått reda på att jag har fått en tid till specialist mödavården i borås angående ärftliga sjukdomar vi har i släkten. Och detta gör mig mest rädd, man ska inte tänka så och jag vet att personalen är jätte duktig. Och att jag och robbin har lyckats göra en höna av en fjäder. Nej inget är bra.

Lyckan är fortfarande så obeskrivlig, varken jag eller robbin kan verkligen förstå att vi ska bli föräldrar. Att jag har en liten bebis i magen som växer sig starkare för varje vecka som går. Igår bestämde vi oss att vi kommer välja de vanliga traditionella ultraljudet som görs i vecka 12, man kunde nämligen välja mellan ett ul i v 12 för att kolla så bebisen mår bra. Eller ett ul i vecka arton så man ser så alla organ ser bra ut, men varför skulle dem inte göra det?. Man ska inte direkt gå och tänka på att bebisen inte kommer vara frisk när de väl är dax för den att möta världen. Så det är lite mindre än två veckor tills vi får se plutten för första gången, gud vad ja längtar. Jag kan fortfarande inte förstå, men jag tror att detta var menade för oss två.

219 dagar kvar tills du är hos oss, då vi äntligen får träffa dig. 30 augusti, ska vi äntligen få träffa dig då? mamma och pappa längtar så.<3

Och så var denna skolvecka klar, gud vad skönt hade dessvärre bara en lektion som bestod av att resterande i klassen hade sina redovisningar i alternativ medicin idag. Jag hade även min redovisning om johannesört, vilket jag tyckte gick bra. Kom precis hem för en stund sedan, har skrivit mejl till rektorn angående en kurs som ja ska läsa hemma. Och läst lite mejl angående mitt projektarbete, snåla jävlar säger ja bara.
Ska snart göra lite mat, är så fruktansvärt sugen på makaroner, haha ingen bra mat men fruktansvärt gott i vissa stunder. Ska sedan ta tag i mitt pluggande och få klart svenskan och psykologin är tanken. För de ska vara inlämnat till nästa vecka, även massa inlämningar i hemsjukvård/sjukvårdskursen. så jag har verkligen att göra idag, innan robbin kommer hit vid fem tiden. Nä nu är ja så hungrig så jag vet varken ut eller in. På söndag enligt nya beräkningar går jag in i vecka 10. Vecka 10, redan? gud vad tiden går fort bara trettio veckor kvar höhö.:)

Den 28/12-09 var den dagen mitt liv fick en betydligt större mening, än vad det någonsin hade haft. Ett lyckorus for genom kroppen på ett speciellt sett som är så otroligt svårt att förklara. Dagen i sig var blandade känslor, jag visste varken ut eller in och att Robbin jobbade och jag inte fick tag på honom kanske inte gjorde det hela bättre. Men det har varit en omtumlande tid de första dagarna visste robbin eller jag varken ut eller in, vi skulle ta livets största steg. Steget och bilda en familj, allt hade gått så fort. Skulle vi verkligen klara detta? var vi redo för barn. Skulle vi klara allt ekonomiskt. Vart skulle vi bo? Ja det var otroligt många frågor som snurrade i våra huvud.